balck

Igår körde jag ett inbjudningsrace som hette Glasrikeresan som nästa år kommer bli en stor internationell tävling med 3000 startande och 100 000 i cash till segraren. Oktobers första höstdag bjöd på kyla och vind som gjorde racet tuft tillsammans med många grusvägar men jag har alltid gillat att träna och tävla på höstkanten. Lugnt, stilla och vackert med alla löven som faller i olika färger. Jag kammade till slut hem segern efter att ha stött av sista gubben på 2km markeringen till mål och efter en dusch och intervjuer blev man bjuden på middag av organisationen. Efter lite nervarvning åkte jag hem till en lugn lördagskväll och åt gott ännu en gång. Jag har redan börjat få avsmak från det festande man trodde skulle bli så kul nu efter säsongen och känner mig trygg och varm hemma om kvällarna istället!